Vååår, vår, vår. Ge mig vår!
Finna svar?
Jag drömde om dig i natt igen. Den där perfekta drömmen som man inte vill drömma när verkligheten inte längre verkar ha en betydande roll. Den där fruktansvärda drömmen som innehåller allting man vill ha, och den där drömmen då allt man efterfrågat med ens försvinner när man slår upp sina ögonlock.
Den senaste tiden får jag inte längre tid till ro på nätterna. Jag försöker analysera allt som händer, varför min kropp vill utsätta mig för den här känslan och varför jag inte kan få slippa all tankar åtminstone på nätterna, men hur jag än söker finner jag inga logiska svar. Jag vaknar så ofta med ångest, främst för att du tar plats i mina drömmar men så sällan i min verklighet. Jag har inte längre lust eller ork att låta det vara så, och jag har inte längre lust att vänta för alltid. Hur hamnade vi här, och varför blev det som det blev när vi båda bad om något annat
You're the reason I smile!
Man kan om man vill.
Med lite envishet, beslutsamhet och självförtroende kan man komma hur långt som helst här i världen.Åtminstone är det så enligt mitt perspektiv på att lyckas, hoppas och ha kraften att göra sitt bästa. Jag är dålig på att leva efter vad jag borde göra, snarare för att jag ofta är alldeles för snäll mot mig själv. Men ibland måste man också ta sig i kragen och tvinga sig själv att göra det man vet att man behöver göra innerst inne. Allt handlar om mod, vilja och styrkan att ta sig framåt. Tänker man inte ge allt, varför då försöka överhuvudtaget?
Det är dags att ta tag i det här nu. Göra det som jag borde och som kommer kännas bäst när det väl är färdigt. Jag ska göra det för mig själv, för min självkänsla och för mitt beteende gentemot andra människors skull. Jag ska göra det för att jag bestämt mig, för att jag ska följa mitt hjärta och den instinkt jag känner passar sig för mig. Jag vill inte stå där som en förlorare när mina dagar är räknade. Jag vill vara en vinnare och känna att jag gav 100 % i allt jag gjorde.
Sigtuna
.
Bloggtorka!!!
Ojojojoj..... Bloggtorka lyser verkligen med sin närvaro! Jag har helt enkelt inte tid att uppdatera, har så mycket annat i min vardag som tar upp min dagar!
Just nu har jag varit ledig måndag och tisdag efter tretton arbetsdagar i sträck, vilket jag inte alls klagar över eftersom jag stormtrivs verkligen! Imorgon drar jobbandet igång igen. Nästa så att jag känner att jag redan nu längtar efter att jobba! Är det något fel med mig??
För den som inte vet jobbar jag i Bistro / Bar på ett hotell! Det är super kul! Dock har VD:n sagt att han tycker jag borde gå en bartender utbildning. Då han tycker jag ska vara med säker på till vilka man ej bör servera mer alkohol till och att våga säga "nej nu är det bra". Det handlar ju om min framtid också, serverar jag till fel person eller minderårig eller till en person som köper ut till en minderårig så kan jag få upp till 6 månaders fängelse plus bli av med mitt jobb vilket jag inte alls vill. :)
Idag har jag bara haft en sväng förbi Kista för att reklamera en utav mina arbetsskjortor och just nu sitter jag och väntar på att min mamma ska träna klart så vi kan göra middag! Känner mig så trött att jag vill somna nu, men eftersom jag börjar 16.30 imorgon och slutar 24 så antar jag att jag måste hålla mig uppe ett tag till för att orka morgon dagen!
Ha det gott, så hörs vi när vi hörs!
Om man ändå kunde.... Neej!
Löften är till för att vidhållas. För att de just bygger på förtroende och tillit gentemot den man binder dem emellan. Men vi människor är så giriga. Vi är både nyfikna och spända på att få tänja alla gränser som är möjliga att töja minsta lilla på. Vi vill veta vad som händer om vi balanserar på gränserna, och vad som inträffar när ena foten vinglar över på andra sidan.
Det kommer aldrig vara lika kul när balansen lämnar en, likt hur man ibland kan förlora befattningen genom att bara blunda en kort mikrosekund. Det är aldrig samma nöje att på okänd mark försöka ta sig upp på sina ben. Att försöka ta sig ur ett träsk av fördomar, hat, baktalande och depression. Då är det inte roligt längre. Inte roligt alls.
Men jag tror att vad gäller kärlek, passar citatet ”Den som ger sig in i leken, får leken tåla” in på det så kallade dilemmat väldigt bra. Går man med på att falla i trans, anförtro sig åt någon annan och vara villig att dela med sig en bit av sig själv till andra, måste man också vara beredd på konsekvenserna. Då spelar inte de löften man gett sig själv särskilt stor roll längre. Visst är det svårt att säga det och i samma skede försöka kunna stå för det man sagt. Jag är själv inte alls bra på det, men det är saker som kommer växa sig starkare med tiden. Jag tror att det som inte dödar en gör en starkare. Och att jag som det verkar hittills bara har lärt mig av mina misstag.
Det kommer aldrig vara lika kul när balansen lämnar en, likt hur man ibland kan förlora befattningen genom att bara blunda en kort mikrosekund. Det är aldrig samma nöje att på okänd mark försöka ta sig upp på sina ben. Att försöka ta sig ur ett träsk av fördomar, hat, baktalande och depression. Då är det inte roligt längre. Inte roligt alls.
Men jag tror att vad gäller kärlek, passar citatet ”Den som ger sig in i leken, får leken tåla” in på det så kallade dilemmat väldigt bra. Går man med på att falla i trans, anförtro sig åt någon annan och vara villig att dela med sig en bit av sig själv till andra, måste man också vara beredd på konsekvenserna. Då spelar inte de löften man gett sig själv särskilt stor roll längre. Visst är det svårt att säga det och i samma skede försöka kunna stå för det man sagt. Jag är själv inte alls bra på det, men det är saker som kommer växa sig starkare med tiden. Jag tror att det som inte dödar en gör en starkare. Och att jag som det verkar hittills bara har lärt mig av mina misstag.
Nytt år, nya möjligheter sägs det!
Märkte nu att det var ett bra tag sedan jag skrev något här! Jag har verkligen inte tid helt enkelt! Jag jobbar, sover, jobbar igen, sover! Det är knappt att man hinner äta eller ha någon fritid längre! Men jag gillar det, för jag ser möjligheterna. Jobbar oftast från kl 15 - mellan 00-02 beroende på hur mycket folk det är. Jag tycker det är jätte kul och man träffar många nya människor och ingen är den andra lik vilket betyder att man måste utforka lite. Vissa gäster vill att man ska vara jätte på, över social och flörtig medans de andra vill vara ifred och inte alls vill ha lika mycket service! Huvudsaken är att jag trivs jättebra och jag gillar vårt "team" som jobbar Vi är tre servitriser och två kockar som funkar bra tillsammans!
Idag är jag ledig, första dagen denna vecka! Väldigt skönt måste jag säga att kunna sova hur länge som helst och bli helt utvilad! Nu ser jag fram emot nästa vecka då vi öppnar upp resturangen för allmänheten igen! Vi har nämligen haft ett stort sällkskap som bokat hela hotellet sedan den 25e december, nämligen JVM damer! Så 10 olika landslag har varit och bott hos oss!
vad ska man ta sig till?
Jag står verkligen inte ut längre, jag har gett det en chans! Det går inte! Det ända jag får upp i mitt huvud när du är i närheten är hur du för ett år sedan förstörde min familj! Tiden du varit hemma hos oss har varit sjukt svår, jag har inte vetat vart jag ska ta mig till. Under julafton smet jag undan många gånger bara för tårarna inte ville hålla sig tillbaka.
Vet inte vad jag ska göra, klarar verkligen inte av att se dig igen! Ingen förstår hur dåligt en och samma människa kan få mig att må... Jag vill inte att han ska förstöra det lilla jag har kvar till familj....
1 år sedan....
Julavslutning på Jonnas skola!
Färdig gran!
Förbereder julgrannen
Mormor 60 år
hur felandet kan bli till vinst.
Ibland gömmer jag mig för verkligheten. Pressar under alla tecken på sårbarhet under sängen. Jag gör mig av med alla spår från den jag en gång varit. Från den tjej jag många gånger aldrig förstod varför jag förvandlades till.
Men så kommer de där dagarna man stannar upp. Då allt det som rutiner tagit hand om ifrågasätter varför man skjutit undan. Då man inser att man kanske inte hade varit den person man är idag, om man inte begått alla de misstag man en gång begick. Jag är den jag är och jag hade inte varit sådan jag är idag om jag inte hade gjort mina misstag.
Det finns de som kanske inte förstår att de gjort fel för stunden, som inte lär sig omedelbart, och sådan har jag också varit. I somras lovade jag saker jag gång på gång bröt samman som kvistar. Saker som var alldeles för lätta att inte bry mig om, men som jag också inte klarade av att hantera. Jag hade styrkan att komma på fötter igen och den jag är idag gläder varje dag andra människor. Det handlar bara att ge sig fan på saker och ting, hur ensam och utelämnad man en gång känner sig för stunden.
