Så det kan gå....


Det är dags att inse det faktum att ingen av er har något som någon annan inte kan ge mig. Att du, eller de andra två inte på något sätt är unika och att jag alltid förtjänat någon som faktiskt jagar mig istället för den ignorans jag blivit tilldelad.

Jag behöver inte någon som trycker ned mig. Någon som får mig må sämre, eller någon som agerar överman. Även om jag alltid attraherats till den dominanta typen, klarar jag inte av hur mycket skit som helst. Jag är medveten om att jag också är viktig, och jag är inte tjejen som i slutändan klarar av att bli trampad på, även om det hänt alltför många gånger.

Jag står inte för att jag besitter någon slags skönhet och jag tycker inte att jag ser särskild ut. Ofta vill jag inte ens erkänna att jag är okejsnygg. Men jag gillar min personlighet med tanke på att jag alltid fått mer positiva kommentarer om den jag är, än negativa. Jag gillar att jag har förmågan att bry mig om, stötta, faktiskt förlåta, och kanske allra mest att tänka. Jag är ingen tjej dömd att befinna mig i skiten och tänker därför inte låtsas som om det är något jag förtjänar. Även om jag väldigt sällan är nöjd med mitt utseende, så tänker jag inte tro att jag inte är förtjänt av det jag vill ha. Jag är värd det, och ibland kanske ännu lite mer än så. För att jag är jag och för att jag är viktig.





Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



Trackback