Sitter här i min ensamhet, så långt bort jag kunde komma. Jag tycker det visserligen är skönt att få egentid med sig själv, slippa alla tjafs och bara komma bort dock var resan hit en lång historia. För det första hade jag en oerhört tung resväska på hjul vilket var guld värt just idag. För att återgå var det mindre trevlig att det hoppade på en vilsen alkis som självklart satte sig bakom mig och började skrika och innan han skulle gå av kom det även en spy upp från hans mage, kunde min dag blivit något värre? Nej jag skulle inte tro det.

Jag har kommit fram till att denna dag har varit en riktigt otroligt skit dag! Mitt humör har inte alls varit på topp om ens i balans. För det har svajjat hej vilt idag.

Men om man bortser från detta antar jag att jag har ändrats totalt, alla jag möter på säger att det upplever mig som mycket mer avslappnare och gladare nu för tiden, till stor del är det nog faktiskt så men jag undrar varför? Det känns verkligen som att jag kommit in på banan igen där balansen och farten fördelats jämt. Jag hoppas och tror att jag kommer klara av de framtida kurvorna som man kan uppstöta utan att hamna fel och volta över totalt. Jag är själv sjukt less på hur jag blir när jag hamnar fel/kommer in på fel spår och jag är sjukt less på hur människor tar mig för givet där ute. Antagligen ser det inte min förändring eller är det bara ute efter att trycka ner mig igen.

Vad än alla andra tycker och tror så har jag märkt att jag själv har ändrats. Det är huvudsaken tycker jag!

Jag skriver, träffar, pratar, umgås med precis vilken människa jag vill.
Inga rykten är numera acceptabla i mina öron.
Sållat bort alla onödiga människor.
Nu, NU ska det börjas om ordentligt!!